Första dagarna
Vi kom fram sent på kvällen i lördags och resan gick bra, förutom att det kostade 500 kronor och en snusdosa att komma igenom säkerhetskontrollen. Kristina som jobbar på "future in our hands", där vi bor, hade fixat taxi åt oss och köpt vatten och mat. Lägenheten var finare och större än vi hade tänkt oss och det finns en mysig uteplats med trädgård på baksidan.
Dagen efter träffade vi Kristina och hon hjälpte oss att växla pengar och sen visade hon oss runt i byn. Det blev en promenad ner till stranden där vi tillbringade eftermiddagen. Här är ca 30 grader och stekande sol. Det känns skönt att Kristina hjälper oss och finns där om vi undrar något, hon har gett oss många tips på vad vi kan hitta på och vad/vilka vi ska akta oss för.
På kvällen när Kristina hade gått hem tänkte vi pröva Gambiansk mat och hade väldigt höga förväntningar. Men maten vi fick var hemsk! Det ända vi kunde äta var lite ris. Dagen efter åt vi på ett bättre ställe och där va maten jätte god :)
Igår hade vi vår första praktikdag. Först träffade vi Dr Francis på sjuksköterskeskolan i Banjul, som är huvudstaden. Han informerade lite om var vi ska vara och hur det är på sjukhusen i gambia. Efter det fick vi en snabb rundtur på Royal Victoria teaching hospital och vi hann även med några timmars praktik på en avdelning för förtidigt födda/sjuka bebisar. Allting är väldigt annorlunda jämfört med Sverige och det var lite av en chock att se hur det är här. En manlig sjuksköterska tog väl hand om oss och visade och förklarade. Det officiella språket är engelska men med en speciell dialekt, så det går hyfsat bra att hänga med i arbetet.
Avdelningen (eller rummet, som max är som en svensk 4-sal) där vi är nu har inte särskillt mycket material/utrustning och det känns ganska ohygieniskt. Det finns en liten vask där man kan tvätta händerna men vattnet kommer och går. Det är mycket folk på liten yta, ca 30 bebisar, några mammor, personal, 5 Gambianska studenter och vi. De måste hushålla med materiallet och mycket återanvänds. Personalen har mycket kunskap och tid till patienterna, men som sagt finns det inga resurser, de berättar att de flesta bebisarna dör eller får allvarliga skador. Våra handledare jobbar 8-20 fem dagar i veckan och har bara en rast om dagen.
Det var strikta besöksregler på avdelningen, pågrund av infektionsrisken. Endast föräldrarna fick vara där, och under tiden vi var där såg vi endast barnens mammor. Mammorna var där inte hela dagen, vi kan tänka oss att dem har barn hemma också att sköta om.
Vi får inte göra så mycket praktiskt på praktiken utan vi observerar mest. Ändå har vi varit helt slut efteråt. Dom tror nog att vi Svenskar är klena. Vi ser fram emot vår tredje praktikdag imorgon och hoppas att vi får göra lite mer praktiskt/hänga med lite bättre i arbetet då.
Hoppas ni har det bra där hemma och inte fryser röven av er :)
